Stafetten rullar på för fullt och nu i januari har vi börjat våra workshopar med Sandeklevesskolans lågstadieklasser.
I år är det klass 1a och 2a som kommer att vara våra samarbetsklasser och som genom sina tankar och reflektioner, sin fantasi och kreativitet ger oss inspiration och material till vad den tredje och sista föreställningen i Stafetten kommer att handla om. Och redan från första dagen står det klart att eleverna har massvis med tankar, erfarenheter och fantasi som de gärna delar med sig av med stor öppenhet och värme.
Om vad som gör dem extra glada, hur det kan kännas när alla pratar utan att lyssna, när någon är schysst eller om att bli utestängd från en gemenskap.
Vi är nu inne i vecka två med workshoparna med lågstadieklasserna och i onsdags gick vi hela vägen till Syrien ( på förslag av en av eleverna) för att plocka apelsiner vi sen gjorde juice av. På lek men också lite på riktigt. Detta blev ingången till samtal om regler. Om vad eleverna tycker och känner om regler som omger dem och hur det kan bli och kännas om vi plockade bort dessa regler för en stund. Sen improviserade eleverna i grupp för resten av klassen och efteråt berättade de om vad de såg och tänkte.
I samtal och lekfull improvisation vände vi lite upp och ner på det ena och det andra. I en av grupperna kom vi till exempel på att om vi använder en regel från ett sammanhang i ett annat och vänder lite på den, kan vi tillsammans skapa möjlighet att förändra en situation där några blev behandlade mycket sämre än andra. Och den insikten fick mer än ett par ögon att lysa av glädje!
När vi frågade en av lärarna om vad han tyckte om att vi kanske skapade lite rebellion i klassen svarade han coolt att han tycker det är fint att vi jobbar med samma eller liknande frågor som de gör i klassen, fast från andra vinklar. Att det vi gör tillsammans ger möjlighet för eleverna att utforska dessa frågor på andra sätt och med andra verktyg än i klassrummet.
