Denna berättelse ska beröra mina erfarenheter som musiker och kompositör under projektet Stafetten med Masthuggsteatern och Sandeklevskolan där jag arbetade både som skådespelare och kompositör i de 2 första produktionerna Hem och Skatten.
HEM
I den första av produktionerna som jag var med i, HEM, kom jag med i arbetet efter att ensemblen redan hade haft en workshopserie under våren 2015 med eleverna från högstadiet på Sandeklevskolan. De hade då fått fram ett fantastiskt intervjumaterial som så småningom ledde till ett manus. Mitt uppdrag som kompositör i detta skede handlade om att hitta ett tonspråk som skulle fånga känslan i dessa berättelser och färga det musikaliskt till en helhet.
De frågor som jag ställs inför i en sådan skapande fas är:
Vilket tonspråk bör man använda eller söka sig till?
Hur mycket igenkännande ska musiken väcka hos publiken som ska se föreställningen?
Finns det risker i att förstärka de fördomar om representativa kulturyttringar i förorten när man söker efter detta igenkännande?
Dessa frågor bearbetas under den skapande processen som kompositör och i samarbete med ensemblen och den konstnärliga ledningen. Frågorna handlar såklart inte bara om musiken utan också om kostym, språk och själva berättelsen.
En av förutsättningarna var att musiken skulle också kunna uppföras i större utsträckning av oss själva på scenen vilket var problematiskt. Hur skulle man tänka formmässigt när karaktärerna blev musiker eller sångare? Det var en estetisk fråga som vi stötte på tidigt i arbetet. Jag föreslog att vi skulle jobba med en loop-maskin som gav oss möjlighet att leka med ljud och skapa musik tillsammans på scenen på ett sätt som kunde vara lekfull och samtidigt redovisande det vill säga att man kunde följa upp processen och visa hur musik blev till. Detta på ett sätt som inte behövde vara professionellt utan snarare som i en lek. Det blev en fungerande ingång i hur våra respektive karaktärer kunde etablera musiken på scenen.
MUSIKVIDEO
Förutom sångerna och den musik som ramade in berättelserna i form av stämningsmusik ville vi också skapa en musikvideo. Texten till denna video berättade om stadsdelen Bergsjön med en historia som sträckte sig tillbaka till istiden. Musiken inspirerades av hip-hop, svensk visa och urtidsmusik (här använde jag element som bambuflöjt och marockanskt slagverk).
Tanken med videon var också att försöka samarbeta med elever på skolan eller barn från området men det visade sig vara svårt att få till. Det anordnades två tillfällen då vi ville att barn från skolan eller området skulle dyka upp. Ett var i fritidsgården där vi kunde jobba med texter till sången, verser som kunde rappas eller sjungas och som jag sedan kunde bearbeta till musikvideon. Sedan var det själva inspelningsdagen som skulle ske på skolgården i Sandeklevskolan. Båda dessa tillfällen valde vi att ha på en lördag dagtid och tyvärr var det ingen från skolan vi jobbade med som dök upp på dessa träffar trots ordentlig med information som gick ut till klasserna. Däremot dök det upp andra barn som vi kunde prata med, interagera med och även få med i arbetet. Jag hade redan gjort grunden till låten som skulle användas i videon. Jag åkte med teamet till Bergsjön. medan de kollade inspelningsplatser väntade jag på fritidset ifall några barn ville vara med. Jag satt där och jobbade tills några barn kom för att leka och kolla på film, en av dem blev nyfiken och ville sedan testa att sjunga och rappa till beatet. Sedan kom en lokal kändis in på fritiset. Jo, det visade sig att det redan fanns en musikvideo med barn från Bergsjön och som hade spelats in med på en skola och där en trio med unga rappare hade växt fram.
Här är låten:
En av rapparna, Sebbe, kom precis in och lyssnade på tracken som jag höll på med, jag fick godkänt, det svängde bra tyckte han. Sedan höll vi kontakten med honom med intentionen att få med dem i vår video men det blev aldrig av. Istället gjorde jag färdigt låten tillsammans med ensemblen och videon blev mer som en skildring av Bergsjön en helt vanlig lördag. Jag tror att det var ett misstag från oss (om ambitionen handlade om att få med skolbarnen) att försöka göra detta utanför skoltiden. Hade vi gjort det annorlunda hade vi kunnat få med många barn och en roligare och större delaktighet från skolan. Å andra sidan eftersom det redan fanns en sådan video kunde vi rikta in oss på att göra nåt lite annorlunda vilket vi gjorde. Videon blev fin och fungerade utmärkt i föreställningen. Barnen som kom och tittade på den, såg sin plats och kände igen sig i videon även om de själva inte syntes.
SKATTEN
Under arbetet med Skatten hade jag möjligheten att vara med från början och delta i projektets alla faser.
Vi träffade eleverna från 4e och 5e klass på Sandeklevsskolan först i deras klassrum under lektionstid. Detta var väldigt spännande eftersom lektionssalen var deras hemmaplan och därmed också en perfekt plats att lära känna dem, även om situationen troligen påverkades av vårt besök.
Sedan höll vi i olika workshopar under våren där olika idéer blev utforskade. Teman som vi kretsade kring var Arbete och Värde. Vi gjorde dramaövningar, musik och konstworkshopar.
Jag höll i de workshoparna som fokuserade på musik och det är dem som jag ska redovisa här.
I min allra första workshop hade jag en idé att börja med avslappning. Övningen handlade om att eleverna skulle ligga still på golvet och blunda medans jag skulle gå omkring och spela på olika instrument. De skulle få möjlighet att slappna av och ta in olika ljud och musikaliska intryck. Det visade sig vara svårt. I alla fall för vissa av eleverna var det helt enkelt på gränsen till omöjligt att ligga still och fokusera på sig själv och låta bli att ta in sina kompisar och börja leka med dem och så vidare. Övningen krävde ju ett deltagande i form av koncentration från samtliga, annars fungerade det inte. Det var ett dåligt drag från min sida att välja detta som första steg. Det ledde till att vi fick spela lite poliser och stämningen blev inte så rolig. Vidare blev workshopen mer framgångsrik när deltagandet handlade om att vara mer aktiv och lekfullt. Vi jobbade med kropp och rörelse utifrån en metod som jag har utvecklat i tidigare Skapande skola-projekt. Jag kallar det skapande dans och grundar sig på att skapa egna rörelser utifrån vissa ramar. Övningarna är relativt enkla, de är snarare anvisningar eller verktyg som var och en kan applicera till sitt eget utforskande av rörelser. Vi jobbade också med rytm och sång, och då med gehörsövningar där eleverna skulle härma det de hörde.
Vid det andra tillfället då jag höll i musikworkshop introducerade vi loopmaskinen. Det är en liten pedal som spelar in ljudet som kommer in genom en mick och som kan spela upp och upprepa i form av loopar som man själv bestämmer hur långa de blir.
Detta verktyg visade sig vara väldigt roligt att jobba med. Det gjorde det lätt för eleverna att medverka och vara medskapande av olika kompositioner som byggde på deras olika improvisationer.
Vissa valde att sjunga en fras, andra en rytm, andra ett ljud osv. Allt detta smältes samman i en helhet som sedan spelades upp för gruppen och det kändes inspirerande och kul.
Sista fasen där jag också fick en uppgift handlade om att bjuda in eleverna till teatern. Där skulle vi spela upp vissa scener och visa hur långt vi hade kommit med föreställningen. Eleverna kunde ge feedback och komma med förslag. Vi visade också scenografin som höll på att bli till och där ett flertal plastburkar ingick.
Min del handlade om ljud och musik till föreställningen och jag ville använda eleverna till att skapa
ljudkulisser som skulle kunna användas till musik, antingen i scener eller övergångar.
Givet var till exempel att spela in den stökiga klassen från en av scenerna i Skatten med eleverna. Att få dem att vara stökiga under inspelning var både roligt och speciellt för dem. Sedan använde vi oss av burkarna som material för utforskandet av ljud. Eleverna fick först en burk som gick runt i en cirkel där de kunde testa att få fram olika ljud. Sedan fick de skapa mer i grupp och med mer specifika ändamål som till exempel hur låter en bikupa, en glänta i skogen och så vidare.
Materialet som vi fick fram var väldigt fint och kunde användas på flera ställen i föreställningen.
Det blev också en spännande upplevelse för eleverna att sedan komma och se föreställningen och höra sina ljud som ingick i en hel komposition av ljud, ljus, dramaturgi ochscenografi. Jag tror att de kände sig stolta och delaktiga.
